tisdag 28 juni 2016

Harry Martinson-plantering på Ekdungen i Jämshög; "Ålderdomshem av sten"


Under Nässelfrossa 2016 invigdes 
 Harry Martinson-plantering Ekdungen 
"Ålderdomshem av sten
i Harry Martinsons Nässlorna blomma.

Planteringen är inspirerad av Harry Martinsons dikter. Olofströmshus trädgårdsmästare Marina Eaton Wernersdotter berättade om växtvalet.

Bibliotekarie Lena Engkjaer läste dikter av Harry Martinson och Vägdröjarna Bengt & Roney svarade för musikunderhållning. Åke Widfeldt tolkade Harry Martinson-sällskapets glädje över att denna plantering kommit till stånd. Möjlighet gavs till rundvandring i utemiljön på Ekdungen. 
De gamla lindarna utanför ingången till Ekdungen bör ha funnits när Harry Martinson, vistades här.


Barndomslandskap

Åren skymma bort varandra,
men ibland när skuggan brister
öppnas minnets vida tavlor
från vår drömtids hed på Lister.

Där på smala hedlandsstigar
kantade av ljung och viden
såg vi månen väldig mogna
som en astrakan åt tiden.

Ännu hade ej vårt hjärta
nått förhärdelsen och vreden.
Vi var barn, vår själ stod öppen
som en kojas dörr mot heden.

På det kändas strand vi lågo,
drömde om det icke kändas.
Mellan strandens snår vi sågo
för att ej av solen bländas.

Hennes lockelse vi kände
var gång hon gick ner i lågor
och vår åtrå sökte henne
där hon badade i vågor.

HARRY MARTINSON: Ur Passad

Ekdungen "Ålderdomshem av sten"
ligger helt nära Bygatan i Jämshög
med Författarmuséet / Hembygdsmuséet
och Sven Edvin Saljes fornstuga, dit många
söker sig under Nässelfrossa och där
Bengt & Ing-Mari Bejmar kunnigt berättar 

Rune Liljenrud

"Människan och maskinen" i Harry Martinsons barndomsskildringar Nässlorna blomma/Vägen ut



I Harry Martinsons barndomslandskap gjorde maskinerna inbrytningar. Om detta finns mycket att lära i Harry Martinsons barndomsskildringar Nässlorna blomma, 1935 och Vägen ut, 1936. 

Harry Martinson var som sockenbarn jordbruksarbetare, utplacerad på olika bondgårdar. Längtan till något annat driver honom och i slutet av Vägen ut mönstrar han på sin första båt. Det han hade upplevt och det han skulle komma att uppleva, gav material till ett stort författarskap, belönat med Nobelpris 1974.

Många har läst Nässlorna blomma, men inte så många Vägen ut och i ett program under Nässelfrossa 2016 med temat "Människan och maskinen", bjöds en sammanfattning och ett försök till tolkning av de båda böckerna.
Tag och läs!

Rune Liljenrud





Maskinmänniskans behov av gräspoesi på ängen



Slåtterkulturen vek undan för maskinerna i jordbruket. KOMPERSKULLA SLÅTTERÄNG är ett lysande exempel på kulturarv, ett pedagogiskt naturum. Ivar Björegren (till höger) och Åke Widfeldt (till vänster) förevisar örter och gräs, med Harry Martinsons hjälp.

Detta är ett återkommande och mycket uppskattat program under NÄSSELFROSSA! 

Idyllen vid KOMPERSKULLA SLÅTTERÄNG förstärktes denna gång av att en praktfull häst passerade oss och lät sitt gnäggande ljudligt höras.





ÄNGENS SÅNG

En blommande äng kan beskrivas bara av sina fjärilar,
bara rätt besjungas av sina bin.
Att hålla samman denna tusenflykt
och rätt urskilja biens sång
kan bara de feer som evigt övat.

HARRY MARTINSON: Ur Gräsen i Thule

Rutig buskmätare  Chiasmia slathrata


Glädjens art och sorgernas sortering

Efterlämnade dikter av Harry Martinson, utgivna och med förord av Paulina Helgeson, Litteraturbanken 2016.
Åke Widfeldt läste några av dessa dikter, som nu finns tillgängliga på nätet - Litteraturbanken


Linnés hund

Kunskap är för mig
både väg och njutningsmedel.
Under ständig läsning i
varje vrå och längs stråna
strövar jag i arternas dalar.
Snokar i bukter och nosar som en
letande stövare
i alla tuvor
tuggar gräs
och får del av ängens fina
kumarindoft.


Välkänt skeende

Vildbiet stannar dirrig i solljusets kägla
luktar  doftledande luft och finner doftens flyglar,
stannar mellan dessa och går framåt,
finner blomman som sände bud.
Detta är i fältet för den enes byteshandel: nektarbiets
och där glimmar punkten och stunden för den andres
bebådelse: blommans.
Gästen mutas av naturens mekanism att dricka sin egen instinkt
ur anordningar för ömsesidighet
och vad som är vilja och det som skall bli sällhet
tar plats  budbärarens kropp för resan till sin vän:
den blommande men i ärvda sinnen evigt levande
och innerligt älskade vännen.

Rune Liljenrud







"Vi vill att 2016 års tema Människan och maskinen ska stimulera till tankar om vad som bidragit till det samhälle vi lever i idag. Men också kunna ställa frågorna om vad maskinen har betytt för människan. Vilken roll har människan haft? Har den tekniska utvecklingen och maskinerna gjort att vi i alla avseenden mår bättre?" Välkomsthälsning i programfolder 2016 av ordförande i FÖRENINGEN NÄSSELFROSSA, Gustav Fredriksson


50-årig 

PROLOG
av
Sven Edvin Salje

 inledde Nässelfrossa 2016

Kommunsammanslagningen Jämshög-Olofström-Kyrkhult skulle äga rum på nyårsnatten 1966-67 och firas med en prolog, som Sven Edvin Salje blev erbjuden att skriva. Han åtog sig med stor tveksamhet uppdraget. Han reste till ett pensionat i Småland för att helt i ensamhet kunna koncentrera sig på sin svåra uppgift.
Det fick inte bli någon jubelkantat, inte heller någon elegi. Han ville hitta ett ordval som helt gick upp i stundens ton och allvar.

Sven Edvin Salje byggde upp sin prolog kring det förflutna, kring nuet och framtiden. Efter en veckas arbete tyckte han sig ha varit rättvis inför både döda och levande.


(Ur Sven Edvin Salje: Brev till livet)


[...]

Vid Olofs ström och vid andra strida vattenfåror begynte 
hjulen gå och smeders tunga släggor dåna.
Det första bladet till det som komma skulle
var så sakteliga nederskrivet.
Men trots de stora vidderna i gamla Jämse socken
och trots de många forsarna vid Farabol i norr
till Boa by i söder gavs icke rum, ej mat åt
alla tusental som här såg dagens ljus.
Så drogo många ut som båtsmän över haven, och täta
skaror flydde bort mot väster. De återsågo
aldrig mer sin barndoms ursprungsbotten.
Men de som blevo kvar, de byggde vidare på fädrens grund.
. . .
Må kvinnor och män med seklers släktgemenskap
i bygden skuldra vid skuldra, sida vid sida
med alla dem, som kommit från norr och söder,
öster och väster, bygga ett samhälle, med den 
samhörighet och ansvarsfyllda gemenskap, som
är värdig de klingande namnen:
Jämshög-Olofström-Kyrkhult

Ur Sven Edvin Salje: PROLOG


SALJE-FILM 
på Lovängsgården



Brunnslocket intill vattenidyllen
 vid bron i Olofströms centrum
är denna dag guldbronserat -
kanske för att extra lyfta fram
vatten som livsviktigt, guld värt!
Nässelfrossas årstema 2016
"Människan och maskinen" 
har mycket med vatten att göra
Rune Liljenrud


måndag 20 juni 2016

NÄSSELFROSSA 2016 - STORARTAD KULTURVECKA FÖR NIONDE ÅRET I OLOFSTRÖMSBYGDEN






"Människan och maskinen"

 är temat för 2016 års Nässelfrossa,
 som är den nionde i ordningen, 
sedan starten år 2008.


www.nasselfrossa.se

NÄSSELFROSSA - STORARTAD KULTURVECKA 
FÖR NIONDE ÅRET I OLOFSTRÖMSBYGDEN!

Nässelfrossa


År 2008 hölls den första Nässelfrossa, Kultutveckan i Olofström, 22 -29 juni med temat "På gränsen" och programmet angav "Reta, bränna och frossa - en kultutvecka med sting".  Bilder av programblad finns nedan!
År 2009 Nässelfrossa med temat "Vid vattnet", 21-28 juni
År 2010 Nässelfrossa med temat "Eld och lågor", 27 juni -4 juli
År 2011 Nässelfrossa med temat "Jorden vi ärvde", 26 juni -3 juli
År 2012 Nässelfrossa med temat "Över stock och sten", 24 juni-1 juli
År 2013 Nässelfrossa med temat "Från smalspår till bredband", 23-30 juni
År 2014 Nässelfrossa med temat "Ordrikedom genom sekler", 22-29 juni
År 2015 Nässelfrossa med temat "I flyktens spår", 21-28 juni
År 2016 Nässelfrossa med temat "Människan och maskinen", 26 juni-3 juli  
"Vi vill att 2016 års tema Människan och maskinen ska stimulera till tankar om vad som bidragit till det samhälle vi lever i idag. Men också kunna ställa frågorna om vad maskinen har betytt för människan. Vilken roll har människan haft? Har den tekniska utvecklingen och maskinerna gjort att vi i alla avseenden mår bättre?" 
Ur Välkomsthälsning i programfolder 2016 
av ordförande i Föreningen Nässelfrossa, 
Gustav Fredriksson









Välkommen till 
NÄSSELFROSSA!
Rune Liljenrud