"För den jord där man är född har man ett andens intresse" ~ Harry Martinson, Sven Edvin Salje och Gustaf Hellström: "och jag har lyssnat tyst till dem och anat en ny passad - ett nytt Gondwanaland."

Jag har planlagt en färd

Jag har planlagt en färd,
jag har inrett ett hus
på nomadiska kuster inåt.

Sjustjärnans brödfruktsgren lockade evigt.
Oåtkomlig i vintergatornas trädgård
var en gren av skådebrödsfrukter.

Men nya visa upptäcktsmän jag mött
ha pekat inåt
mot det nya Gondwanas kuster.
Och de ha sagt mig
att gömda vågor alltid vandra där,
att hav av gåtor alltid strömma där
kring inre resors obeskrivna öar

och jag har lyssnat tyst till dem
och anat
en ny passad - ett nytt Gondwanaland.

HARRY MARTINSON: Ur Passad, 1945


Harry Martinson skriver i ett brev 25 januari 1937 till Sven Edvin Salje: "För den jord där man är född har man ett andens intresse." I bådas författarskap med självbiografiska drag, finns detta med och det är främst i böckerna Nässlorna blomma och Du tysta källa som gemensamt andligt arv kommer fram i människoskildringarna. 

Harry Martinson: Nässlorna blomma (1935)

Sven Edvin Salje: Du tysta källa (1946)

Båda diktarna Harry Martinson och Sven Edvin Salje kände väl sin hembygds religiositet och de andliga strömningar som påverkat människorna där.

Himmelrikets blomster
HÄLLEBERGA KYRKA

Väckelsen genom Peter Lorenz Sellergren i Hälleberga, Växjö stift påverkade många också i Lunds stift och det är väldokumenterat hur präster och lekfolk gjorde mångmilavägars kyrkovandringar från ett tiotal församlingar i Blekinge till Hälleberga kyrka och till Peter Lorenz Sellergrens komministerbostad Högelycke, för att få lyssna till ett "skarpt" Guds ord och i själavårdssamtal få Sellergrens hjälp. Kyrkohistoriker Ernst Newman, Lund  har 1927 skrivit en artikel om detta, Den Sellergrenska väckelsen i Bekinge.

Olle Madeland, som är Sellergrensforskare, har 2014 till 200-årsminnet av Peter Lorenz Sellergrens omvändelse och återkomst till Hälleberga, utförligt behandlat väckelsen i sin bok Peter Lorens Sellergren - En småländsk väckelsepräst. 

Harry Martinson och Sven Edvin Salje beskriver vissa särdrag i väckelserörelser som Frälsningsarmén, Missionsförbundet och Metodisterna men där finns också påverkan från den väckelse som utgått från väckelseprästen i Svenljunga, Jakob Otto Hoof. Bruket att förrätta bönen i knäböjande ställning, var något som svarade mot behovet hos många av de nyväckta, att även i det yttre ta avstånd från den oomvända världen. Det var som om man behövde någonting att se och ta på, för att bli riktigt viss om den inre förändringen hos sig själv och andra.

Författaren Gustaf Hellström från Kristianstad har i trilogin KAOS, novellen TRÄBENET, 1906 en beskrivning av Stadsbudet Bohlins gudstro och den olycka som drabbar honom i hans tjänsteutövning som stadsbud, då han hamnar under tåget och förlorar ett ben, hans därav eskalerande livskris, hans kontakter med församlingskyrkoherden och med Frälsningsarmén genom strykerskan Josefina, som arbetar i hustruns strykinrättning, och så till sist upplösningen efter att den andra strykerskan Hanna, berättat för Bohlins hustru om vad besynnerligt som hänt under bönen. "Josefina och Bohlin hade legat på golvet och hållit varandra i händerna, och så hade de mumlat någonting och varit så upptagna, att de inte märkte henne." Bohlins hustru finner Bohlin och Josefina och hon gör sig lustig över dem, där de ligger på golvet i köket och ber. Fru Bohlin frågar dem där "Vad bad ni för slag? - Jo, vi bad till Jesus för Bohlin." Dagen efter fick Josefina flytta.

Gustaf Hellströms skildring av bönen i knäböjande ställning, visar att han känner sin hembygds andliga erfarenheter och traditioner. Knäböjandet vid bön är ett uttryck för total underkastelse inför den som bönen riktas till. Detta visste Frälsningssoldaten, strykerskan Josefina, men detta förstod inte, och ville inte heller Fru Bohlin och hennes strykerska Hanna, förstå.

Kyrkohistoriker Ernst Newman, Lund skriver i artikeln Den Sellergrenska väckelsen i Bekinge, om klockaren och riksdagsmannen Sven Rosenberg i Ö.Ljungby och hans omfattande Självbiografiska anteckningar och skildringar i brev och tidningar, varigenom vi kan få en god uppfattning om den Sellergrenska väckelsens uppkomst och utveckling.  Rosenberg nämner i Självbiografien hur en tjänsteflicka som lät sin församlings pastor i Lunds stift förstå, att hon inte kunde uppfylla kravet att knäfalla vid bönen, emedan hon utsattes för smädelser från husbonden, vilka totalt förstörde andakten, fick till svar: "Der ligga många i helfvetet, som hafva blygts att inför verlden med sitt knäfallande visa sin bekännelse av Herren Jesus Christum." 


Gustaf Hellström, författare, utrikeskorrespondent och ledamot av Svenska Akademien, har en oerhört stor bredd i sitt författarskap.

Gustaf Hellström i tredje riket. Vittnesmål från Hitlers nya Tyskland, är en bok från Gustaf Hellström-sällskapet 2013, om Gustaf Hellströms klarsyn för vad som höll på att hända i Tyskland och som ledde till andra världskriget.



1½ mil härifrån står världens största slag. Gustaf Hellström som korrespondent i första världskrigets Frankrike, är en bok från Gustaf Hellström-sällskapet 2014, som ger Gustaf Hellströms mycket starka skildringar från skyttegravar vid fronten.

Svenska Akademien har lämnat bidrag för täckande av produktionskostnader för dessa båda böcker om första och andra världskriget. Red. är Lennart Leopold och Sigurd Rothstein, båda disputerade litteraturvetare.

Världsreportern Gustaf Hellström - Gustaf Hellström-sällskapet presenterar lördag 5 september 2015 under Bokfestivalen i Kristianstad bland annat en ny bok i sin skriftserie. Lennart Leopold talar om författaren Gustaf Hellströms nyskapande journalistik i Dagens Nyheter.

Inför 100-årsminnet av 1917 års revolution i Ryssland, är nästa bok i Gustaf Hellström-sällskapets skriftserie, som Sigurd Rothstein nu arbetar med.

Mitt i de stora världpolitiska sammanhang, som Gustaf Hellström lever i, finns hos honom också intresse för och kunskap om det stora i det lilla hemmavid, "kring inre resors obeskrivna öar".

Holger Ahlenius menar i sin skrift Gustaf Hellström, 1934 något som senare Bengt Tomson refererar till i sin doktorsavhandling Gustaf Hellström, 1961:

"Slutligen har också det alltid vakna samtidsintresset i hög grad präglat Hellströms författarskap, varigenom det i mångt och mycket och på ett för framtiden särskilt värdefullt sätt kommit att återspegla vår tids andliga, sociala och politiska liv."

 "För den jord där man är född har man ett andens intresse", gäller om Gustaf Hellström

Rune Liljenrud