onsdag 24 april 2013

HARRY MARTINSON: Försenad vår

 
 Foto: Tomas Nilson

 Försenad vår
 
Stämplad och märkt ifrån början stod sommaren frusen.
Tydligt såg vi dess andedräkt frysa i luften,
bli till en dimma som kröp omkring alla grenar:
frostnattens lömska rök kring de ängsliga löven.

Allting dröjde detta år. Knoppen bar pansar.
Insjön mognade långsamt för fisk och fågel.
Vassen vid stranden dröjde länge i ytan
strå invid strå som ett fält av väntande sylar.

HARRY MARTINSON: Ur Längs ekots stigar


När jag står på vår strandtomt vid Helgasjön i Ör utanför Växjö 20 april 2013 minns jag Harry Martinsons dikt "Försenad vår" från diktsamlingen Längs ekots stigar, ett urval efterlämnade dikter, som gavs ut 1978.

Det är nu våren 2013 och texten i "Försenad vår" passar in på förhållandena just nu. För några dagar sedan låg Helgasjön, som syns på bilden, belagd med is, med en liten möjlighet till pimpelfiske. I dag 20 april har sjön brutit upp och det finns endast tunna isflak i vikar och vid vissa stränder. Men när jag står här och tänker så kommer fram att snart skall Ångaren Thor göra sina turer över sjön och via Åby slussar komma upp till Asa. Under resan passerars på avstånd Lilla Björka, Elin Wägners trevliga bostad. Som ung man hjälpte jag till i min fars lanthandel i Lammhult och ofta körde min äldre bror och jag ut varor till Elin Wägner och hennes väninna Flory Gate.

Under åren i Olofström 1957-1963 hade jag förmånen att träffa Harry Martinson vid några tillfällen och han blev road av att jag hade träffat Elin Wägner. Han efterträdde ju henne på stol 15 i Svenska Akademien 1949. Ännu roligare tyckte han att det var, att hon hade haft kontakt med min morfar inför skrivandet av Åsa-Hanna. Min morfar var en sådan man som fanns i socknarna förr i tiden, en man som styrde och ställde med det mesta. Han var både kommunalstämmans ordf och kyrkostämmans dito, bestämde över fattigstugan och blev även nämndeman. Han visste mycket om den gård/handelshus där skrämmande saker timat, som Elin Wägner ville ha reda på innan hon skrev Åsa-Hanna. Harry Martinson uppskattade att få reda på vad jag visste om dessa saker.

Allan Nilson

Inga kommentarer: